Pärlan i Höga kusten

Historik

På 1500-1600-talet sökte sig många fiskare norrut längs norrlandskusten på jakt efter strömming och lax. De mest framgångsrika kom från Gävle, och de anlade många fiskelägen längs ångermanlandskusten. Man tog på sina norrlandsresor med sig hela familjer och boskap. Gävlefiskarnas tidigaste bebyggelse var enkel, och kokhusen, som de hette, var enrummiga bostadshus utan innertak. Senare byggdes sjöbodar, bryggor och båthus till.

Under mitten av 1800-talet började fiskarna att bosätta sig på Ulvön året runt, och man byggde till boningshus. Men de som först befolkade Ulvön var faktiskt bönder, och då på 1500-talets mitt. Mer om fiskarnas liv kan man läsa i Lars Bergströms ”Ulvön – Bottenhavets pärla” (CEWE-förlaget).

Ludvig ”Lubbe” Nordström är någon som ofta förknippas med Ulvön. Han kom till Ulvön i april 1905. Lubbe arbetade som journalist på Sundsvalls Tidning men ville prova möjligheter att skriva dikter, och flyttade till Ulvön. I brev till vänner skriver Lubbe om den fantastiska naturen. Men redan efter ett par månader lämnar han skrivandet och tar tjänst som fiskardräng. Från juni till september delar han det hårda livet med befolkningen. Om livet som fiskardräng har Lubbe skrivit i boken Bottenhavsfiskare från 1914. Lubbe återkommer då och då i sitt författarskap till Ulvön, och även i artiklar och tidningar skrev han om sitt liv på Ulvön. Det var Lubbe som myntade uttrycket ”Bottenhavets pärla”.

Lubbe Nordström beskriver Ulvön:
Det var stilla ute. Lösa moln gledo i himlen, och mellan tindrande stjärnorna. Sundet låg svart, och med blankt vatten, vari stjärnorna speglades, och som speglingarna hävdes och sänktes, framgick därav, att det var lågdyning efter stormen. Men hela hamnen var mörk, alla sovo. Endast uppe på Lotsberget lyste det ur vaktstugans fönster. Där vakade en ensam lots.

Ulvö museum har mängder av information om Ulvöarnas historia, både i byggnaderna mitt i Ulvöhamn och på deras hemsida.

hogakusten.info finns mer information om Ulvöns historia och bland andra Martin Wisten har bidragit med bilder från förr.